Rödgul Trumpetsvamp

Rödgul trumpetsvamp påminner väldigt mycket om Trattkantarellen men har till skillnad från den ingen
skarp gräns mellan hatt och fot. Hattens ovan-(in-)sida är brunorange/sotbrun/gulbrun med inslag av
grått och är ofta småvårtig eller fjällig. Hattens under-(ut-)sidan är ljusgul till orangegul.
Hatten kan bli 4-7cm bred, är utåtvikt med ofta vackert krusad kant.
Foten är ihålig. Svampen blir 5-10cm hög och har en behaglig fruktdoft.

Hela svampen är tunnköttig. Smaken mild och god.
Doften är fruktlik, närmast påminner den om päron.

Växtplatsen är lite speciell, nämligen vid kärr och myrkanter, i fuktig mossa.
På Gotland och i Stockholms skärgård kan man se rödgul trumpetsvamp växa bland renlav i tallskog.
Den växer ofta liksom svart Svart Trumpetsvamp och Trattkantarellen i stora grupper och kan bilda
hela "mattor" som täcker flera kvadratmeter.

Rödgul trumpetsvamp är en utomordentligt läcker matsvamp som passar lika bra att steka,
stuva eller att blanda med andra svampar. Den är dessutom förträfflig att torka.

Utbredningsområdet är upp till mellersta delarna av Skandinavien och Finland.

Växtsäsong: Augusti-September.

Plocktips:
För ett otränat öga kan rödgul trumpetsvamp likt trattkantarellen vara svår att upptäcka ur ett
"ovanifrån prespektiv" eftersom hatten mycket listigt kamouflerar sig bland gamla multnande löv
på marken. Därför är det ett bra knep om man går ner på huk emellanåt och spejar i sidled, vilket
gör att man lättare ser dom oranga "fötterna".
Liksom svart trumpetsvamp och trattkantarellen kan den med fördel skördas med hushållssax.

Förväxlingssvamp:
Främst förväxlas den med trattkantarellen, men det spelar ingen roll eftersom
även den är en utsökt god och alldeles förträfflig matsvamp.

Däremot bör man se upp med Slemmurklingen(Leotia lubrica)

Denna har liknande färger och växer i liknande miljöer.
Men slemmurklingen är oduglig som matsvamp och är till och med misstänkt svagt giftig.